Rensningen av garderoben har startat. Resväskan har börjats fylla på. Paniken har anlänt.
Hur fan ska jag hantera all denna packning? Jag kan ju knappast ta med mig allting! Tänk om allt skiter sig och jag blir tvungen att åka hem igen, vad gör jag då med alla kläder?
Förhoppningsvis blir det ju inte så! Det ska ju lösa sig... men man vet aldrig, så är det bara!
Mitt i all panik med grejer så kollade jag än en gång upp min ekonomi. Och än en gång inträdde en stor tjock dimma av ångest. Hur fan ska jag styra upp detta? Pengarna bara går och går... snart står jag ensam kvar. Tur att jag har mamma o pappa. Annars hade jag kunnat kyssa mina planer goodbye... fast då hade jag kanske varit i en heeelt annan situation iofs.
Försäkring ska man ha också. Mamma tog reda på att om jag inte kommer in på en skola, om det nu blir så att jag t.ex. jobbar ett år först, och inte får csn... då kostar det 9500 kr att försäkra sig ett år. Sjukt dyrt. Undrar om det inte är billigare att bara betala eventuella kostnader ifall nånting skulle hända... jag vet inte? Det är svårt att veta sånt.. man kan inte spå framtiden ju, tyvärr. Men om man åker hem om imellan, så behöver man inte det... vilket säkert är billigare med tanke på att man får hälsa på familj o vänner i priset! Så isåfall är det nog bättre att göra det kanske. Vi får se.
Jag pratade med Saimon igår en kort stund, eftersom jag hade fullt upp med matlagning då. Och han hade tydligen hört om min lilla fylla i helgen. Han berättade att jag tydligen hade lagt mig ner eller nåt.. jag ville faktiskt inte höra mer. Jag tror inte att jag vill veta. Jag lovar på heder och samvete att jag inte har NÅGOT minne av kvällen inne på Öja. Jag kan minnas att jag sett vissa personer för jag minns deras ansikten. Men sen är det faktiskt blankt! Jag minns förfesten mycket väl, så fyllan måste ha inträtt på vägen dit på en väldigt kort sekund :s helt sjukt.
"Helt sjukt" är nog mitt mest använda uttryck just nu. Men mycket är faktiskt helt sjukt nuförtiden! Hela världen är sjuk, och ingen vet hur man ska bota den.
Jaja jag skäms iaf... för det som jag inte minns.. kanske är de inget märkvärdigt, jag vet inte, och jag vill inte veta heller! Det man inte vet mår man inte dåligt av. Vad spelar det för roll ändå när jag ändå ska åka iväg? Jag har bestämt mig för att låtsas som att jag aldrig va där.. haha lika bra! Varför plåga sig själv mer än nödvändigt? Jag har nog mycket att oroa mig över som det är redan...
Nu måste jag göra mig iordning! Ska hinna med att hämta Forden på verkstaden innan jag ska till frisören kl 13. Den gamla Forden, farfars gamla kärra... :) Adde ska ha den i sommar när vi har Lagunan i Frankrike....