Jag funderade på en sak.... ordet "rolig"
Alltså ni vet ju att på svenska är det någon eller något som är kul.
Men på danska betyder det "lugn"
Hur går det ihop? Jag menar, hur blev det så?
Var det en svensk som ansåg sig rolig när dansken ansåg att han bara var lugn?
Jag vet inte... jag vrider lite på det.
Är det någon som vet, så skriv gärna!?
I'm sick and tired of this game. Let's change.
I'll switch my state of mind, and I'll have a change of role.
I'll leave the bothers behind, and I'll put myself in control.
-Nathalie
Härligt midsommar-väder, verkligen!
Jag tror inte att det regnat så här mycket på hela månaden.
Och Tor verkade ganska ilsken när han hamrade så att det gnistrade och knakade ända ner i helvetet...
Men man ska väl vara optimist va? Vi har iallafall tak över huvudet ;)
Och jag har ny jacka, har precis vatt hos frisören, nästan packat färdigt, kylen välfylld med god dricka, och åker till Frankrike på söndag!
Måste dock erkänna att när jag packade och rensade ut min grejer från garderoben så kändes det lite motigt... nu har jag inget rum här längre. I mitt gamla rum står bara en massa skit som vi ska köra ner till soptippen. Addes skit.
Jag kommer sakna en hel del... jag har nog inte fattat att jag verkligen kanske kommer vara borta riktigt länge. Att jag inte kommer att stå på balkongen på riiktigt länge...
Tur att mamma o pappa ska med ner.. men det blir jobbigt när dom åker hem.
Ni har säkert förstått vid detta laget att jag står min mamma väldigt nära.
Och det är liksom inte bara det att JAG kommer sakna henne! Utan det är vetskapen om att hon mår dåligt över att jag ska flytta... det är det som är det värsta! Hon pratar jättemycket om hur jobbigt det känns för henne, så jag får sånt jäkla dåligt samvete... men man måste ju äventyra lite! Ta chanser och risker! Go with the flow och se var man hamnar...
nu kommer jag iaf snart hamna i min säng... ska bara borsta tänderna! Undrar om stengubben står där igen. Glömde fråga mamma varför! haha..
Rensningen av garderoben har startat. Resväskan har börjats fylla på. Paniken har anlänt.
Hur fan ska jag hantera all denna packning? Jag kan ju knappast ta med mig allting! Tänk om allt skiter sig och jag blir tvungen att åka hem igen, vad gör jag då med alla kläder?
Förhoppningsvis blir det ju inte så! Det ska ju lösa sig... men man vet aldrig, så är det bara!
Mitt i all panik med grejer så kollade jag än en gång upp min ekonomi. Och än en gång inträdde en stor tjock dimma av ångest. Hur fan ska jag styra upp detta? Pengarna bara går och går... snart står jag ensam kvar. Tur att jag har mamma o pappa. Annars hade jag kunnat kyssa mina planer goodbye... fast då hade jag kanske varit i en heeelt annan situation iofs.
Försäkring ska man ha också. Mamma tog reda på att om jag inte kommer in på en skola, om det nu blir så att jag t.ex. jobbar ett år först, och inte får csn... då kostar det 9500 kr att försäkra sig ett år. Sjukt dyrt. Undrar om det inte är billigare att bara betala eventuella kostnader ifall nånting skulle hända... jag vet inte? Det är svårt att veta sånt.. man kan inte spå framtiden ju, tyvärr. Men om man åker hem om imellan, så behöver man inte det... vilket säkert är billigare med tanke på att man får hälsa på familj o vänner i priset! Så isåfall är det nog bättre att göra det kanske. Vi får se.
Jag pratade med Saimon igår en kort stund, eftersom jag hade fullt upp med matlagning då. Och han hade tydligen hört om min lilla fylla i helgen. Han berättade att jag tydligen hade lagt mig ner eller nåt.. jag ville faktiskt inte höra mer. Jag tror inte att jag vill veta. Jag lovar på heder och samvete att jag inte har NÅGOT minne av kvällen inne på Öja. Jag kan minnas att jag sett vissa personer för jag minns deras ansikten. Men sen är det faktiskt blankt! Jag minns förfesten mycket väl, så fyllan måste ha inträtt på vägen dit på en väldigt kort sekund :s helt sjukt.
"Helt sjukt" är nog mitt mest använda uttryck just nu. Men mycket är faktiskt helt sjukt nuförtiden! Hela världen är sjuk, och ingen vet hur man ska bota den.
Jaja jag skäms iaf... för det som jag inte minns.. kanske är de inget märkvärdigt, jag vet inte, och jag vill inte veta heller! Det man inte vet mår man inte dåligt av. Vad spelar det för roll ändå när jag ändå ska åka iväg? Jag har bestämt mig för att låtsas som att jag aldrig va där.. haha lika bra! Varför plåga sig själv mer än nödvändigt? Jag har nog mycket att oroa mig över som det är redan...
Nu måste jag göra mig iordning! Ska hinna med att hämta Forden på verkstaden innan jag ska till frisören kl 13. Den gamla Forden, farfars gamla kärra... :) Adde ska ha den i sommar när vi har Lagunan i Frankrike....
Jag vaknade ovanligt tidigt idag, och jag kände att det inte va nån idé att försöka somna om, så jag gick förstås upp.. Visst är det skitstörigt när det händer!? För mig råkar det alltid vara precis innan helgen, då man helst vill vara utvilad! Fan!
Idag ska jag in till Ystad, med bilen förstås :) Stör mig lite för jag har en tid att passa för att va hemma igen för min käre bror vill köra till Malmö för att titta på en säng. Ja han trivs i sängen ju, så han måste ju ha en riktig höjdare. Själv nöjer man sig med samma säng som jag alltid haft! :s jag bryr mig inte. Jag sover skitgott i den, om jag är ensam! haha... nä men allvar! Jag har alltid haft i baktanken att jag ändå inte ska stanna.... jag resonerade precis likadant när det gällde teven... jag har ju ingen alls nu... den pajade i februari, och när mamma snackade om att vi skulle köra nånstans för att kolla på en ny, så sa jag till henne att inte bry sig om det. Jag kollar ändå nästan aldrig på tv, och så trodde jag att det var en månad bara tills jag lämnade landet... men det va ju körkortet som kom i kläm där! Men nu har jag DET! :) hihi
Vem behöver tv när man kan ladda filmer på nätet? :)
Synd att han kommer på att han vill ha en ny säng just precis nu när jag flyttar, annars kunde jag tatt över hans nuvarande säng, som inte alls går av för hackor, tycker jag!
Jaja... istället ska man bo hos morbror, som visserligen bor i världens finaste hus, men det rummet jag ska bo i är allt annat än lyxigt. Jag ska sova på en madrass... men jag har aldrig vatt petig med sånt... jag har liksom inte planerat att ligga i sängen så mycket! hehe :)
For all I know... jag skulle lika gärna kunna sova på stranden på en handduk, bara jag får tillbringa min sommar i Arcachon med folket och atmosfären där!
Trots allt var det oro om pengar som höll mig vaken imorse.
Min morbror har tydligen skaffat jobb till mig. Och jag som inte vill jobba i sommar. När jag hörde mamma prata med honom i telefonen om jobb till mig så började jag gestikulera vilt med armarna "NEJ NEJ! JAG VILL INTE JOBBA! JAG VILL VA LEDIG!!"
Men vi kom fram till att vi ska försöka ordna så att jag börjar jobba i augusti, och det vore perfekt! Men jobb i juli... BIG NO NO!
Strand, kompisar, fest! Jag lovar att jag klarar mig utan jobb, nemas problemas!
Förra sommaren hade jag sparat en massa pengar, och jag hade nästan allt kvar efteråt....
Det enda jag la pengar på va kläder typ.
Jag bor på gångavstånd till stranden. Jag känner alla ägare av nattklubbarna, därmed får jag alltid en och annan gratisdrink när jag kommer in. Champagne :)
Och sen så är killarna i Frankrike väldigt noga med att "Nä du är tjej! Du får inte lov att betala för dina drinkar" Jag fick inte ens lov att bjuda en kompis på en drink på hans födelsedag! Jag kände riktigt hur han inte gillade det. haha asså jag klagar inte, men jag ville ju gärna bjuda på något...!
Hursomhelst jag behöver inte så mycket pengar under sommaren. Men min oro sträcker sig längre än så. Det är efter sommaren, och innan skolan börjat som jag oroar mig över. När mamma och pappa har åkt. Då lär mina pengar inte räcka till alls! Skolan börjar liksom inte förrän i oktober, så då får man ju inet studiebidrag innan dess.
Jag drar mig för att be mina föräldrar om mer pengar. Nu när dom pressat kontot för mitt körkort, som blev väldigt dyrt!
Jaja nog om ångest!!! Har iaf körkortet nu att glädjas åt :) Slippa oroa mig över....
Så då är detta min näst sista helg i Sverige! Jag vet inte om det händer nåt ikväll, men imorgon vill jag ut i Ystad, för på midsommar blir det Malmö!
Och Söndagen efter midsommar så åker jag!
Vi bokade båten Trelleborg-Travemunde igår! Avgång 17.15, vilket innebär att vi kör härifrån omkring 14-15 tiden.... fullpackad bil! Lite nervös är man denna gången faktiskt.. mamma har alltid kört resan. Men hon är äldre nu, och ser inte så bra i mörker, har problem med att sitta för länge och sånt.. de blir jobbigt för henne helt enkelt! Sist när hon körde hem ifrån Frankrike 2005 (dom har flugit sen) med pappa, Anja o Pauline i bilen så körde dom och krockade med sånt staket (minns inte vad det heter) i mitten av vägen i en kurva. Dom klarade sig utan probelm som tur var, det var bara bilen som tog smäll! Men iaf..... farlig resa!
Vet inte om jag kommer köra en bit. Vi får se om vi vågar. Jag har ju trots allt inte så mycket erfarenhet... så att köra på autobaun i Tyskland och vägarna i Paris... med typ 10 vägar ur en rondell... jag vetifan!!! Kanske kan jag ta den sista biten efter Paris... :) Eller biten genom Belgien.
I Belgien är frukosten den godaste! Vi brukar stanna på ett ställe med skitstor frukostbuffé. Det va längesen nu, jag längtar nästan.. haha :)
Jag känner att jag skrivit lite väl mycket nu. Ingen kommer orka läsa allt detta! Men skitsamma :) Jag behövde antagligen skriva av mig lite... Nu ska jag leta lite fräsch musik. Haha sitter o lyssnar på gamla Boom boom boom boom med Vengaboys, om ni minns den? Kände bara för det...
NINA! Inte långt kvar tills vi ska skaffa oss minnen för livet ihop i France!! :)
Ps! TIPS PÅ MUSIK ÄR VÄLKOMNA! Ds.
Kaffe är verkligen en gudagåva. Alla älskar det! (åtminstone alla som börjat med det)
Jag sitter här med mitt stora glas kaffe. MMMUMS!
Oh hade jag haft en bil nu så hade jag kört en sväng :) Men ingen bil hemma här.. det får bli senare! Fan vad bra det känns! Halva min ångest har liksom försvunnit! Och min ångest har verkligen varit stor det senaste året. Det kanske har märkts här? Jag vet inte...
Men i grund och botten är jag optimist, även om jag kan yttra mig som en pessimist, men ändå!
Jag ger liksom inte upp!
Idag är det storrensning som gäller!
När jag flyttade från mitt rum in i detta rummet så tömde jag av allt skräp som fanns i walk-in garderoben och dumpade det i mitt gamla rum, som annars hade stått tomt. Men nu är det dags att slänga, men man måste ju sortera... världens drygaste grej alltså! Fatta så mycket skräp man kan samla i en sån garderob! Och är man som jag så har man svårt att kasta, för man tänker "men aknske kan jag få användning av den" eller så blir man bara nostalgisk helt enkelt... och vill inte slänga p.g.a. det!
Mamma har tjatat på mig nu sen jag minns inte när... och nu är det bara en vecka ungefär tills vi åker! Mycket som ska hinnas med!
På tisdag ska jag till frisören iaf :) (igen) men jag slingade ju inte utväxten sist för jag ville vänta tills precis innan resan! Så nu ska jag göra det. Men jag är lite osäker. Jag har kommit fram till nu att jag är trött på det superblonda håret. Så det känns fel att vissa slingor kommer bli ännu blondare än innan.... men jag kan ju inte ha värsta utväxten, så vad har jag för
val!?
Frisören har sagt att det inte är nån idé att färga mörkare slingor (i det
översta håret som är så blondt) innan sommaren, så jag får lita på det!
Men så småningom så blir det dags att försöka övergå till en färg som är mer lik min egna cendréfärg. Jag kan tänka mig att ha min egen färg och bara göra lite ljusa slingor i det.
Som då ungefär, ------------------------------------------------->
kanske lite ljusare slingor inblandat. Om blonderar håret bara lite så kommer mina rödtoner fram, frisören är rädd för det, men ajg gillar det. Lite eldigt. Så har jag det i slingor i nackhåret. Så vill jag ha det i hela!
inte att göra osäkra beslut, så detta är mitt sätt!
idag kan vi vara rätt så överens om att vi inte alls kommer överens.
aj min rygg. ge mig massage. idag! snart.
helst nu.
jag har suttit för länge framför datorm. hela dagen har bara sprungit ifrån mig...
jag borde bli mer som innan. då var det jag som sprang ifrån dagen.
jaa.. jag måste träna regelbundet igen nu så att min rygg pallar att sitta som en krok hur länge som helst, för innan fick jag fan aldrig ont i ryggen!
kl är snart 5 men det känns som den är 2! vafan..
får snart gå ner och väcka mamma som somnat på soffan. vi ska ut och köra.
gud så ovanligt!
men visst va det mysigt igår... vi körde i ystad hela dagen så vi passade på att ta en paus på fritidsbaren med varsin kopp kaffe och en paj i mitten. Likheten mellan apors beteende och människors diskuterades.
och nu när jag ändå är inne på ämnet... tänk på detta:
Människan härstammar från aporna. Bland aporna är det männen som är dominanta när det gäller att ta första steget mellan apmannen och apkvinnan t.ex.. Hela den här grejen med olikheter mellan man och kvinna kommer därifrån. Det ligger i vår natur! tror man att man och kvinna ska bli totalt jämnställda på alla plan? Det är ju inte naturligt. Som jag sagt innan.
Titta på aporna. På deras beteende alltså. T.om i tjejgrupper bland apor är det samma sak. När det kommer en ny hona i en grupp av honor, så måste hon bli accepterad av dom andra honorna, annars funkar det inte. Och hela processen när en hane ska hala in en hona visar på att människans beteende kommer därifrån. Det är inte samhället som har skapat detta!
Det är människan som har skapat samhället så här. Och det är inte genom att radera människans fullt naturliga beteende som vi ska få jämnlikhet. Det är genom att vara medvetna om skillnaderna, utan att generalisera enskilda individer. För alla kvinnor är inte likadana, och alla män är inte likadana. Men generellt sett så är det naturligt...
Jag attraheras av det maskulina, så när detta tas bort mer och mer så blir jag arg! Nu för tiden har killarna blivit alldeles för.. vad ska jag säga? fjolliga. Vissa rakar armarna och benen... att dom ens bryr sig!? Det är det som stör mig. Att dom gör bekymmer av sånt, det är liksom en tjejgrej... det är kvinnligt med lena ben. Känsliga killar, superförsiktiga sm säger förlåt för allting.. dom gör mig knäpp! Och för övrigt så är det nånting som stör mig när en kille har babyrosa på sig... mammas pojke :) Det är kanske bara jag.. men det tilltalar helt enkelt inte mig. Rosa ger ett feminint intryck, och då menar jag inte av gammal vana. Det finns en anledning att rosa blivit en tjejfärg! Det är inte bara någon som bestämde det... kvinnor har identifierat sig med färgen helt enkelt...
(om man vet något om färglära, så vet man att olika färger utstrålar olika "budskap"/känslor... alltså det påverkar oss olika. Jag ska inte gå in djupare på det området. Men min poäng ligger här i allt detta!
Är det inte olikheterna som är attraherande mellan man och kvinna?
eller är det jag som är ute och cyklar på min kärringcykel? det känns inte så iaf.
jag menar inte att jag tycker att människor ska vara som apor. jag menar bara att även människor är ett slags djur, och alla andra djur har såna här typiska manliga respektive kvinnliga beteenden. Där mannen ska imponera på honan, och sen tar honan hand om barnen osv....
kan inte fatta att det är fredag imorgon. och den 7 juni! JUNI? redan... can't believe it!
hmm ska räkna lite... 16 dagar till avresa! Det närmar sig.
Fest imorgon iaf... nånstans. har ingen biljett till öja så det känns inte riktigt som man ska dit. frågan är om det kommer va folk på bar a bar? isåfall vill jag dit.
nu ska jag kamma mig.
Det va ett himla oljud där nerifrån.
Låter som skrikande folk som bankar på nånting, och nån idiot som snackar med sig själv...
emellanåt, när det låter som värst så hör man två galningar skrika nånting som låter ungefär så här:
"OOOH OH AAH AH VRÅÅÅÅÅÅÅL"
det påminner om gorillor.. kingkong kanske!
det skulle kunna vara en fotbollsmatch.
skulle kunna...
Än en gång sitter jag här i natten och skriver.
Hela dagen har gått åt till att dona med hemsidan. Tänk så mycket tid jag har till sånt skit. Fatta så tråkigt det är att bo i Sjöbo och att vara arbetslös! Tänk då så skön tanken är att det bara är 20 dagar till, sen kör vi :)
Jag är mer än redo.
Studenten... kära ungdomar! på fredag va!?
jaja.. jag saknar faktiskt tiden innan studenten, och då menar jag inte bara dom veckorna innan, utan ALL tid innan dess. Mina roligaste år måste ha varit i högstadiet, då när allting va nytt och spännande. Det va då vi började festa, och jag tror att det va då det festades som mest t.om. herregud... när jag ser en 15-16åring som super nufötiden så tänker jag "är han/hon inte lite för ung?" Men så va man ju likadan i den åldern själv. ..
och på den tiden så önskade jag alltid att jag va 20! Jaa.. 20 ville jag va, för då skulle mitt liv va perfekt! Skolan skulle va över och jag skulle ha kommit på vad jag ville bli (ja jag kanske t.om skulle va känd!?) och så skulle jag ha löst alla mina problem eller komplex eller vad det nu kunde va!
Ha! Javisst... sån drömmare! Men det är väl tur det :)
Iorniskt nog måste jag nog säga att mitt år som 20-åring var det tråkigaste av alla!!!
Det enda roliga var på sommaren i Frankrike. Resten av tiden jobbade jag för skitlön på restaurang 66 eller på andra strö-servitrisjobb eller så var jag arbetslös!
och oo när man är 20! ja då får man gå till systemet!! Ja, men gud vad många gånger jag har vatt där då.. ett par bara. Jag pallar aldrig handla själv, det får alltid pappa göra när han ändå ska dit... och de gjorde han innan också, eller så va jag där med mamma, och då packade jag min korg själv, så det va ju inte speciellt heller. Det va knappt kul första gången...
Den enda skillnaden va att det va jag som betalade, och hur kul är det?
efter studenten säger jag.. då är de inte lika lätt längre... man måste själv ta ansvar över allting och fixa allt... om man nu inte får allt serverat förstås!
Men ja, grattis studenter och välkomna till det hårda livet. haha...
Gymnasiet va också kul som fan... jag kan inte alls klaga för media är verkligen ingen jobbig linje. Jag ångrar att jag inte läste fler ämnen, det va ju frivilligt, så jag blev ju lat när jag skulle välja. Jag hade säkert klarat dubbelt så många, speciellt i trean, då schemat mest bestod av sneda ränder (rast)....
Jaja nu är jag iaf inte 20 längre sen den 1 april, och det är jag jävligt glad över, för jag tror inte att det va mitt år!
För att avsluta vill jag tacka min mamma för att hon ställer upp så himla mycket!
Jag har inget jobb och ingen inkomst, men jag har ett hus med en hel ovanvåning för mig själv, mat i magen och dessutom tar jag körkort... som mamma betalar. Guld värd.
Gonatt!
Det va så kul att va 20 att jag fotade ankor med min mobil! Hallå?!? jippie liksom
Ointelligens är inget man kan rå för.
Dumhet är när man har intelligens, men inte använder den...
ps. nu finns det äntlgen statistik på min blogg. man hittar den i spalten till vänster. kanske inte så intressant för er besökare, men jag är glad :) ds.
Detta är ju min blogg, så därför tänkte jag att jag ska försöka beskriva mig själv lite. Jag ska försöka att ta det någorlunda kort, men hur kan man egentligen beskriva sin personlighet kort??? För mig känns det omöjligt. När jag väl börjat kan det bli långt, sån är jag bara...
Men det kan ju vara bra, jag har fått mycket beröm för min presentation på lunarstorm. Men den har kommit till under lång tid, med en grund som uppdaterats, och blivit mer och mer. Nu tänkte jag improvisera. Hursomhelst så är det många som påpekat att den är väldigt läsvärd, så vem vet, det kanske blir läsvärt här med? :)
Testa att läsa den. Hur lång den än blir nu, så är det inte långt om man jämför med en bok ;)
Kan ju börja med ursprunget... och det är väl inte helt okänt att min mamma är fransyska, vilket gör mig till halvfransyska. Men min mormor var halvspansk, och hade även italienskt blod. Så jag är en enda soppa, inte undra på att jag har så många olika sidor :S på både ont och gott...
en nordisk latina kan man väl säga...?
Man tror att man känner mig, men det gör man inte...
Jag har en förmåga att känna av vilka som egentligen bara är intresserade av att lära känna en yta och vilka som verkligen vill lära känna en på riktigt.
Om man inte verkligen vill lära känna mig, så kommer man inte att göra det heller, för då lägger jag inte ner energi på det - då får man en yta.
Grejen är att jag är inte den som håller kvar i alla trådar som passerar mina fingrar, utan jag håller bara kvar i dom trådarna som fastnar i mina, dom andra låter jag gå...
Ja det har ni nog märkt nu... jag gillar att prata i metaforer.
Det är roligt när man krånglar till det lite. Jag vill inte ha allting rakt på sak. Det känns tråkigt. Jag komplicerar saker, det är så jag funkar... för mig känns det lite mer spännande... eller så kan jag bara inte hjälpa det!
Lite disträ, lite flummig, men är väldigt förnuftig.
Mycket snäll, en aning naiv... stort samvete.
Ibland för snäll, men ibland en aning taktlös. t.ex. när det gäller dom där trådarna som inte var så intressanta för mig.. man kan väl säga att jag ibland snubblar över dom, istället för att grasiöst och obemärkt passera... men mer sällan än ofta, som tur är!
Mycket sarkastisk humor. Om man inte förstår sig på sarkasm så är det möjligt att man kan ta illa vid sig. Det är ju synd - men jag menar aldrig illa.
Ganska modig, ibland tokig, men oftast försiktig.
Ibland burdus, ibland hemlighetsfull... helt beroende på stunden... anpassar mig lätt! men låter mig inte hunsas...
Våga visa stolthet.
Många tenderar att missuppfatta mig, då man lätt får ett felaktigt intryck om man aldrig tar sig tid att prata med mig, men det är inget som jag går och vrider mig över.
Jag är säker på att det är likadant för många andra...
Ibland när jag går i stan och tittar på folk, och då vissa personer som jag har fått en viss uppfattning om, så kan jag tänka "undrar hur hon/han egentligen är. Undrar vad hon/han tänker på egentligen. Undrar vad som är hennes/hans största problem just nu".
Vi har alla våra egna problem, hela tiden.
Kreativt lagd, tänker mycket, analyserar hit och dit... roar mig över hur obetydliga saker kan ha så stor betydelse i livet. tänk efter... fast alla dom här små grejerna grundar sig nog oftast i något större. För att ta ett exempel: Mode. Dom som verkligen lyckas med sig stil - det är deras typ av konst. Men jag säger inte att alla som klär sig snyggt inom området. Dom flesta apar bara efter andra. Men dom som är verkliga designers, dom är konstnärer.
"Nathalie, du tänker för mycket!"
Jag tycker om att dansa. Jag älskar att festa och att ombringas av suset... och ruset.
Jag tycker om att uttrycka mina tankar i skrift, att hitta det fina i det lilla...
i perioder ritar jag, och egentligen är jag lite av en konstnär... men det är det inte många som vet, eftersom det mest är en hobby... självklart tycker jag om att umgås med mina vänner, och fyllas av nostalgikänslor. Jag älskar att träffa nya människor, dom som är lite djupare... dom som förstår mig. Det är dom människorna som är intressanta. Dom andra är nog bara vilsna?
På fyllan kan jag ibland bli nonchalant och väldigt flummig.
Är jag i det stadiet så bjud inte mig på mer att dricka...
*attraheras av mystik*
Mystik i allt... hos personer, i berättelser och i myter.
Astrologi... det tror jag på om det är proffesionellt utspått.
Jag förundras över hur den kan beskriva mig så mitt i prick!
Här kommer ett utdrag av Väduren som beskriver en del av mig exakt.
Om man har svårt att förstå mig så skadar det inte att läsa det.
Gå in här om du är nyfiken på sidan.
Väduren är ett eldtecken och kan närmast liknas vid en vulkan som periodvis får sina utbrott, men i stunder däremellan kan det hända att hon tiger som muren. Du har stort behov av att få vara ensam med dig själv och dina tankar. Detta till trots är du mycket road av att umgås med din vänkrets. Ja, denna utökar du gärna, för du tycker om att knyta nya kontakter. Men det gäller att du inte tycker du att sällskapet är tråkigt, för då bryter du upp och går din väg.
Det är under de här perioderna som du som Vädur drar dig tillbaka och låter dig plågas av nattsvart pessimism och bittra självanklagelser.
"Har jag gjort rätt, har jag gjort någon annan människa illa, sårat någon och åh... vad jag ångrar mig..." Det är det som gör dig så mänsklig, ömsint och rent av lidelsefull gentemot dina medmänniskor. Och de i din omgivning som upptäcker den här sidan hos dig kommer att älska dig hängivet. Var så säker! De andra kanske hatar dig, i alla fall de som råkar ut för dina vassa armbågar och vilda framfart.
Uppriktighet och ärlighet är ditt vapen. Inte för att du vill såra, men för att du hyllar uppriktigheten som den främsta av alla principer. Du kan ibland uppträda mycket taktlöst. Finkänslighet är inte något framträdande drag hos dig. Du säger sanningen men hjälper dig dock inte alltid framåt. Då kan du ta lögnen till hjälp för att få rätt. Du är dock inte så bra på att ljuga utan blir lätt genomskådad. Givetvis spar du inte heller på krutet när det gäller att berömma andra och visa din uppskattning. Du är inte den som snålar med känslorna, inte heller med materiella ting. Få är så generösa som du.
Du strävar efter att få förkovra dig. Du vill vidare, inte stå still för det tråkar ut dig. Du har ett snabbt intellekt, är beslutsam och impulsiv, men du har ett starkt begränsat tålamod i kombination med en optimism som sällan sinar.
Du är en pionjär och har en önskan att jämt vara först. Ja även bäst. Emellanåt har du svårt att acceptera att andra med stor fackkunskap kan klara saker och ting bättre än du. Du är född till ledare, älskad och fruktad av dina underordnade som du kräver blod svett och tårar av. Men sällan har någon något att invända mot dina hårda krav på uppoffring. Själv är du långt ifrån vad man kallar lat. Dessutom inspirerar du andra i olika sammanhang. Helst ska du få tänka fritt, utan att styras av andra. Du är full av energi och framåtanda och uppskattar erkännande och ära högre än pengar för dina ansträngningar.
Men än sen då? tänker Väduren. Livet är till för att levas.Här och nu!
Jag tror jag är klar nu...?
Hur kan man längta så mycket!?
Nu när jag sitter här i mitt fortfarande stökiga rum, ett rum som är tapetserat i grått, och tittar ut genom fönstret som behöver putsas - och ser grått väder........
DÅ är de tur att man har nånting att se fram emot!!!
Nina bokade flyget till Bordeaux igår! Fy fan vad kul det ska bli att hon kommer och hälsar på i mitt paradis! Under alla dessa år som vi har åkt till Frankrike... och vi har kört ner dit, så har Nina alltid varit den som stått och vinkat av oss.
för er som inte vet, så har vi bilat ner till Frankrike sen jag va bebis eftersom min mamma är Fransyska, sen har vi stannat där hela somrarna.... och jag o Nina har känt varandra sen vi va 6 år. Vi klädde oss likadant och hela baletten.... ja ni vet :) hon är som en syster
När jag va liten tyckte jag det va skitjobbigt att inte ses på ca 2 månader över sommaren. Min största dröm va nog att Nina skulle åka med oss dit. Men det va ju alldeles för länge för henne... hon kunde ju inte missa Sjöbo marknad heller... hehehe ;) Själv har jag bara vatt där 3 gånger.
Och denna sommaren kommer hon :) Och vi ska ha så jävla kul! Det är oundvikligt!
Sen vet jag inte när vi ses igen efter hennes besök, så därför är det ännu mer speciellt...
jag stannar ju, det har jag väl sagt? Fast man ska aldrig säga aldrig. Saker ch ting har ändrats mycket redan jämfört med vad jag hade planerat egentligen. Men om allt går som beräknat så... ja då får ni fortsätta läsa min blogg helt enkelt! Klart jag kommer och hälsar på och sånt.. hur skulle jag kunna låta bli? Jag kommer sakna en del så det gör ont... jag kommer säkert känna mig riktigt olycklig emellanåt. Livet är inte lätt, man kan inte få allt!
Och det är väl som dom säger... allt har sitt pris!
Nu när jag nämner det... jag har funderat på en sak.
Vem är "dom"?
Det är som dom säger.... DOM?
jaja bara en tanke... men ändå! Men vem va det som sa det först? Tänk om man en dag skulle säga något sånt, och sen skulle det leva vidare i århundraden på det viset....
jag har nog sovit för lite :) börjar fundera på såna här onödiga o knäppa grejer... men är man flummig så är man flummig.... vad fan ska man göra åt det? starta en klubb?
nu sätter vi STOPP
Vilken dag! är helt slut...
Idag har jag vatt i Ystad en liten tur... gick in på MQ och köpte en klänning som jag tittat lite på, kände att jag behövde lite tröst! Det är en svart klänning från Clara, luftig med fickor. Känns perfekt en sommarkväll!
Sen blev jag upphämtad av Roger och vi körde ner till Jakten och köpte glass och gick en runda. Min mun gick i ett... När jag väl börjat prata så är det svårt att sluta... hahah jag pratade så mycket att en fluga flög rätt ner i halsen på mig, höll på att kvävas där ett tag, men det klarade sig!
Annars hade jag kanske inte suttit här nu!!! hehehe
Stackars Roger, han lämnar Sverige igen imorgon... jag menar hur fan ska han klara sig utan Ystad? London... vad är det, liksom?
hehe nä skämt o sido...
ok här kommer lite tråkiga nyheter (för mig) eller sådär.. eller jo.. det är det!
Antagligen har jag bestämt mig för att skita i att flyga ner till Frankrike, och istället åka ner i bilen med mamma och pappa, av ekonomiska skäl. Om jag gör det så sparar jag in pengarna som resan skulle ha kostat, och maten jag hade fått betala själv nu tills dom kommer dit.
Det är lite så här plötsligt... jag som va ett knapptryck från att boka resan igår. Den 6 juni.. jag hade skrivit in mina bankuppgifter och allting, men nånting sa mig att jag skulle vänta lite grann.
Och grejen är att jag fick flytta fram min uppkörning, så det är det allt hänger på, och därför jag flyttar fram mina planer. Jag får helt enkelt ta mitt förnuft tillfånga. Jag har märkt att jag inte kör lika bra när jag är nervös, så jag får anpassa mig efter min lilla brist och försöka överkomma den först.
Jag känner lite att jag inte vet vad jag ska göra här hela denna extra månaden, jag möglar snart här i min lilla stol. Hade jag haft ett jobb och därmed en flytande ekonomi så hade saken vatt en annan. Ja körkortet hade ju inte skadat heller för den delen...
Jag får försöka göra det bästa av tiden, med det som jag har. Jag har bestämt mig för att leva lite mer impulsivt och sluta bli lat när jag väl ska göra nånting. Jag behöver dock bli mindre impulsiv när det gäller att öppna plånboken... då är jag minsann inte lat!
imorgon ska jag iallafall till frisören, och mamma o emily fyller år. på fredag ska vi fira henne i malmö :) emily alltså!
En sista sak. Fy fan vad jag har vatt otursdrabbad idag. När jag cyklade så tappade jag min cykelkorg för att jag kom på ett litet gupp, och två småtjejer hälsade på mig så jag såg det inte. Nu är min cykelkorg helt bucklig :(
och sen när jag plockat upp den och cyklat 10 meter så ramlade mitt cykellås ner på marken så fick jag plocka upp det också... och jag vill bara säga VAFAN!
Jag är en väldigt självkritisk person.
Jag vet min potential, i både det ena och det andra, och när jag inte uppnår den så stör det mig.
Jag brukar tänka lite att jag är konstnären och mitt inre är bilden i tavlan, själen är den känslan som betraktaren får av att vistas i närheten av tavlan och mitt yttre är ramen som omgiver den.
(ja, jag har för mycket tid över till att tänka... och metaforer fascinerar mig)
Som konstnär är man inte alltid nöjd med sina verk, man tycker oftast att man kan förbättra det lite grann, och ibland blir det sämre ju mer man försöker. Det bästa är när man går efter känsla och lust och bara låter det bli som det blir. Men så funkar inte människan.
Inte denna människan iaf.
Vissa kan vara nöjda med det dom har utan större bekymmer, men alla fungerar inte likadant.
För att kliva in på det alltid så aktuella ämnet "utseende"... där jag är extremt självkritisk, med tanke på att ingen annan ser andras såkallade "brister" såsom man själ gör.
Har man då dessutom ögon som attraheras av skönhet (i allmänhet, inte bara hos människor) så blir denna strävan efter just skönhet ännu större. Den finaste skönheten som finns är den som man inte kan ta på. T.ex. skönheten i en personlighet. När den är uppenbar....
Är man då inte medveten om att detta bara är ens egna galna sinne som fixerar sig vid tanken på hur det skulle kunna vara, så kan man förlora sig själv i det där...
Sluta jämföra din tavla med andras. Alla konstnärer har sin egen stil.
nu har jag svävat iväg igen... sorry :s
flum flum flum
Och så vill jag passa på att tillägga att skönhet är lika mycket en egenskap som intelligens. Så jag undrar; varför är det sån tabu att uttnyttja sitt utseende för att lyckas med något? Det finns människor som utnyttjar intelligens med list på jämförbart sätt.
Jag tycker att skönhet är en egenskap lika mycket som vilken egenskap som helst.
Det är upp till var och en hur man vill nyttja sina egenskaper. Och det finns väl opassande sätt både när det gäller utseende och intellekt....
är det någon som håller med?
kom gärna med kritik, jag kanske inte tål den, men att ta emot kritik är en egenskap jag övar på... so feel free to speak your mind.
Nu ska jag bädda ner mitt konstverk iallafall!
var tar mystiken vägen mellan kvinnan och mannen om det är alldeles lika?
Klart att människor ska behandlas lika, med lika lön osv... men allt behöver väl inte vara totalt unisex? Jag vet inte om ni förstår vad jag menar, men... jag attraheras inte av en "man" som är alldeles för fåfäng, som de kallar "in touch with his feminine side" iallafall inte så att det märks...
jag menar... ibland träffar man killar som känns mer kvinnliga än en själv!
Nä! Jag vill inte ha en mjukis, det funkar inte med mig, då tröttnar jag... skiter i det! För mig blir det tråkigt och platt.
jag borde skriva en lång text om detta för att verkligen få er att förstå vad jag menar, men det orkar jag inte nu. det va bara en tanke som slog mig... som vanligt :)
jag vill ha mystik.
jag tycker inte om att känna osäkerhet hos en kille. Jag attraheras av självsäkerhet. Inte känslighet. Saken är såklart som baken. Men det var vad jag ville säga.
Vissa har säkert missuppfattat mig totalt, men det skiter jag i!
